Hebrew bhasa ek Semitic bhasa hae. Ii Israel ke bhasa hae.

Hebrew
עִבְרִית Ivrit (Classical: ʕibrit)
Naam ke bole ke dhang standard Israeli: [(ʔ)ivˈʁit] - [(ʔ)ivˈɾit],
standard Israeli (Sephardi): [ʕivˈɾit],
Iraqi: [ʕibˈriːθ],
Yemenite: [ʕivˈriːθ],
Ashkenazi: [ˈivʀis]
Spoken in Israel
Global (as a liturgical language for Judaism), in West Bank, and Gaza[1]
Total speakers Total Speakers < 9,000,000
 Israel
First Language 5,300,000 (2009);[2]
Second Language 2,500,000 (2009)
 United States
Home Language 200,000 (approx.) in the United States speak Hebrew at home1

1United States Census 2000 PHC-T-37. Ability to Speak English by Language Spoken at Home: 2000. Template:PDFlink
Template:Country data Palestine
Palestinian territories Second Language 500,000 - 1,000,000

Extinct as a regularly spoken language by the 4th century CE, but survived as a liturgical and literary language; revived in the 1880s

Language family Afro-Asiatic
Writing system Hebrew alphabet
Official status
Official language in Template:ISR
Judaism
Regulated by Academy of the Hebrew Language
האקדמיה ללשון העברית (HaAkademia LaLashon Ha‘Ivrit)
Language codes
ISO 639-1 he
ISO 639-2 heb
ISO 639-3 either:
heb – Modern Hebrew
hbo – Ancient Hebrew
Linguasphere 12-AAB-a

Template:Magnify iconHebrew street sign, above in Hebrew alphabet, below in Latin letter transliteration
"Israel", Hebrew alphabet me likha gais.

Ii bhasa me Israelites log bahut din pahile, Bible ke time, baat karat rahin. Jab Judah ke Babylonia conquer kar liis tab Jew log ke captive tbanae ke Babylon lae jawa gais jahan pe uu logan Aramaic me baat kare lagin. Hebrew bhasa me koi baat nai karat rahaa lekin jon koi dharmic book prrhat rahaa ii bhasa ke janat rahaa.

20th century me, dhery Jew log decide karin ki Hebrew ke baat kare waala bhasa ke fir se banawa jaae. 1948 me jab Israel form bhaes tab uske bhasa Hebrew banawa gais. Israel me dunia ke dher des se log aae ke Hebrew sikhin jisse ke uu logan ek duusre se baat kare sake.

Hebrew, Abbii ke rakam hae. Hebrew sabd ke ek root ke ek pattern se jorr ke banawa jaae hae. Israeli me Hebrew ke kuch European bhasa jaise ki English, French, German, aur Russian se aais hae. Israeli Hebrew me Old Testament me se dher sabd ke nawaa matlab dewa gais. Jon log Hebrew sikhe hae, grammar ke pahile sikhe hae jisse ki uu logan binavowel ke thik se parrhe sake hae. Israeli Hebrew me, verb "to be" nai hae lekin future aur past tense me hae.

Alphabet badlo

The Hebrew alphabet me 22 letters hae. Isme se paanch leter badal jaae hae jab ii word ke end me rahe hae.

Aleph Bet Gimel Dalet He Vav Zayin Khet Tet Yod Kaf/Khaf
א ב ג ד ה ו ז ח ט י כ
ך
Lamed Mem Nun Samekh Ayin Pe/Fe Tsadi Kuf Resh Shin/Sin Tav
ל מ נ ס ע פ צ ק ר ש ת
ם ן ף ץ

Hebrew bhasa me ginti badlo

Number Hebrew me Number Fiji Hindi me
'axat ek
shtayim dui
shalosh tiin
'arba chaar
xamesh paanch
shesh chhe
sheva' saat
shmone aath
tesha nau
'eser das

[3]

Hafta ke din badlo

Fiji Hindi German
Sombaar Yom She-Nee
Mangar Yom Shelee-She
Budh Yom Re-Ve-ee
Bif Yom Hah-Mee-Shee
Suk Yom Shee-Shee
Sanichar Yom Sha-Bat
Etwaar Yom Ree-Shon

[4]

References badlo

  1. "CIA's World Fact Book". Archived from the original on 2014-07-08. Retrieved 2011-06-18.
  2. Ethnologue: Statistical Summaries
  3. Numbers in Million-Speaker Languages
  4. "The Jewesh Children's Learning Network". Archived from the original on 2011-10-27. Retrieved 2011-10-27.
 
Wikipedia
 Ii bhasa ke aapan Wikipedia  hai.
Hebrew bhasa edition   ke dekho